Ligger nu i sängen, drömde inatt en väldigt skumm dröm! Snart ska jag upp o klä på mig. Det är typ 7 grader ute så ska ta på mig nå lite varmare idag. Idag efter skolan blir det att spela wow, plugga, och vara med Anders och imorgon blir det att åka till farsta med Magda eller Danielle och sedan vidare till Hollister.

Har vart lite off från bloggen jag vet, men har inte haft något vidare bloggsug. Har fått två fasta dagar hos Blomman vilka är onsdagar och fredagar, nu är det bara det stora problemet att hitta nya ridbrallor haha.. Och skolan är igång som vanligt. Mer av mig hör ni nog snart! :)

Tjena tjena bloggen! Som ni läste i rubriken så försov jag mig men som tur var så hann jag ändå! Idag är det en vanlig dag i skolan med det är bara estet ämnen hela dagen vilket känna bra. Idag slutar jag halv tre, vilket känns lite surt eftersom jag inte är så van med skolan än haha.

Har estet dag med ettorna och treorna! Sitter nu och har allsång framför öppen eld. Mys!

Har instagrambloppis nu för tillfället! säljer massor av mina holllister kläder! 

Ligger just nu i
Mitt rum med älskade Charlie (katten) och lyssnar på hur regnet smattrade mot rutan. Det är verkligen mysigt att lyssna på. Helgen har varit bra! I fredags så sov jag och Anders hemma hos mig och så gick vi på konsert i Sorunda kyrka för att Robert Wells var där, han är en vän till familjen så därför hade mina föräldrar fixat dit honom genom Sorunda hästbutik som är vårt eget företag. Konserten var bra! Anders och hans familj var där oxå vilket var trevligt, den var 2 timmar lång så jag fick lite myror i benen iallafall. Sedan åkte vi hem till Anders i Ösmo och sov där, somnade vid 4 tiden tyvärr så var ganska trött idag. Idag så har vi inte gjort så himla mycket, skulle till nynäs men det blev inte så för kompisen jag skulle träffa var sjuk så vi gick en promenad istället på ungefär 30 minuter. Kom hem till Sorunda vid nio tiden och då kollade vi på en dokumentär från Iran om kvinnor där borta, riktigt hemskt! Visste ni att en flicka blir vuxen vid 9 års ålder och får då giftas bort? Äckligt! Mår illa av tanken på alla snusk gubbar med en 10 årig fru liksom, nej barn ska vara barn! Ska nu fiffla lite med andra inlägg som jag ska lägga in och sedan ska jag sova. Godnatt!

Vaknade för en halvtimma
Sedan, ska träffa Danielle idag. Våran katt Charlie som har vart bortsprungen i ca en vecka kom till baka idag oxå!

Hejsan! läste en blogg som heter baraelvira.se och hon hade skrivit ett mycket bra inlägg om hästen och deras språk och välmående. tycker ni alla, inte bara hästmänniskor ska ta och läsa det här inlägget, vet att det är lång men det kommer beröra er. Jag tycker detta ärså rätt när hon väl säger det! kan inte påstå att jag lagt märke till det själv men eftersom någon nu uppmärksammar det så börjar jag se. Hon gör också klart i ett annat inlägg att detta inte är ögonblicksbilder utan hon har flera bilder på samma häst ( hon r fotograf). 

Bilder&text taget från baraelvira.se!

people läs!

Det blev mycket liv runt förra Falsterboinlägget, både roligt och energikrävande att bemöta. Kul för att jag verkligen älskar när ni får upp farten i kommentarsfältet, oavsett om ni har samma åsikt som jag eller inte. Uttröttande för att det tar på krafterna att förklara varenda mening för de som tolkar orden på sitt eget sätt.

Låt mig nu vara klar och tydlig:
Jag är inte emot ridsporten. Så länge man umgås med hästarna på ett hänsynsfullt sätt.
Alla får ha sin åsikt. Min åsikt är att man inte bör bruka våld på det viset som bilderna tydligt berättar, men det är helt okej om ni tycker på ett annat sätt.
Hästar kan absolut prestera trots att de mår psykiskt/fysiskt dåligt. Man kan få hästar att göra mycket genom tvång. Här kan ni läsa mer om det.
Jag trycker inte ner någon. Detta menar jag med hela mitt hjärta, ni som tycker det har missförstått det hela. Vad jag starkt ställer mig emot är att använda hästarna som maskiner, jag tycker inte att hårda händer och metallpinnar i sidorna hör hemma på ett djur. Med bilderna vill jag endast visa de obehagliga upptäckter jag gjorde när jag gick igenom mina foton från Falsterbo i år. Det är alltså inte i syfte att hänga ut någon eller bräcka någon annan. Däremot vill jag uppmärksamma hur hjälplösa hästarna är i ett sådant här sammanhang, när de tydligt skriker på hjälp utan att någon bemöter deras önskan.
Jag drar inte alla ryttare över en kam. Bara för att du rider betyder det inte att du behöver känna dig träffad.
Alla tävlingshästar mår inte dåligt. Men hästarna på bilderna uttrycker starkt missnöje, och det borde väl räcka som argument..?

Så, jag tror det var de vanligaste missförstånden. Jag vill alltså kämpa för hästars välmående, precis som ni (hoppas jag?). Vill inte vi alla att hästarna ska må bra?

I mina ögon ser inte en harmonisk häst ut på det viset som bilderna nedan visar. Tänk er hur en häst på grönbete ser ut. Pigga ögon, avslappnade men aktiva öron, lugna läppar, avspända svansar, normalstora näsborrar och stängda munnar. En häst som är nöjd ser inte ut som hästarna här nedan, det är inte min personliga åsikt utan det är fakta. Min personliga åsikt är däremot att hästar förtjänar att vara lyckliga, jag anser inte att man som människa bör hoppa upp på hästens rygg och anta att den ska ställa upp på det. Visst fogar många hästar sig och människan får sin vilja igenom. Men till vilket pris..? Hästarnas uttryck på bilderna nedan skvallrar om en panikslagen insida, instinkter som inte kan komma till sin fulla rätt och händer som håller allt för hårt i deras känsliga munnar.

Att jag försöker svartmåla ridsporten vill några av er få det till. Så är inte fallet. Jag älskar hästar, jag älskar att leka med dem, att kommunicera med dem och att umgås med dem. Vad jag inte älskar är att tvinga min fina kompis till något, när man kan nå resultat på så mycket fridfullare vis. När hästarna får betala priset för människans egoism är min gräns nådd, men där har vi alla växlande ståndpunkter. Ifall ni vill rida som ryttarna på bilderna så får ni det, det är upp till er. Jag själv vill dock inte stötta den mentaliteten och det är precis lika okej som att tycka tvärt om. Alla är vi olika, vi har styrkor och vi har svagheter, men är det verkligen hästarna som ska få betala för våra svackor?

Bilderna skapar reaktion och det tycker jag är jättebra. Det bevisar hur mycket de behövs. Att betsla upp och att snöra igen hästens käkar är så accepterat i hästvärlden, det är vår vardag och därför är det svårt att se det ur ett annat ljus. Men låt oss säga såhär; hur hade ni känt ifall jag körde in ett kandarbett på er hund? Hade det varit okej om jag hade rappat till hunden med ett spö, hade det känts bra ifall jag körde in metallpinnar mellan revbenen på den? En sak är säker; den människa som hade gjort så med min fina, älskade, bästa hund hade ångrat sina handlingar. Jag hade blivit så fruktansvärt arg, sådär kan man ju inte behandla ett djur, det är ohumant! ...Eller?

Jag fick frågan "vad vill du med inlägget egentligen?". Jag vill belysa den vardag som vi faktiskt utsätter våra hästar för. En vardag som inte hade varit okej att utsätta något annat djur för, men som vi upprepar varje dag med våra älsklingar i stallet. Du, jag och majoriteten av alla hästmänniskor missförstår hästarna och vi sätter våra egna behov först. Den allmänna synen är att vi måste rida och att hästarna annars blir olyckliga (Ser vildhästarna verkligen olyckliga ut för att de inte rids? Varför skulle våra hästar känna på annat sätt än andra djur av samma art?), att vi måste trycka in bett i munnen på dem annars sticker de med oss (Varför sticker hästen? Vad försöker den berätta?) och att hästen behöver sporrar annars lyssnar den inte (Nej, det är inte hästen som behöver sporrarna; det är Vi som behöver metallredskapen för att Vi ska kunna ge näring till Våra Egna behov - för det är Vi som vill rida).

Visst kan det vara svårt att läsa en häst, jättesvårt till och med. Många tror fortfarande att hästen är glad så fort öronen pekar framåt, vilket dessvärre understryker den okunskap som finns runt om i våra stall. Hästar är inga enkla varelser, för att förstå dem krävs tid, ork och stort engagemang. Att förstå en häst fullt ut kommer vi nog aldrig lyckas med, de är för komplexa för oss människor att begripa. Men att se sorg i någons blick hoppas jag att vi alla har kompetens för. Om inte så tycker jag att ni borde granska bilderna i detta inlägget noga. Ögonen säger allt.

Vi måste börja ifrågasätta vad vi gör med våra kompisar. Hårda händer, piskande spön och blänkande sporrar; är det verkligen så man behandlar en vän?